Skanna till STL med rätt mått och hela formen
Du får en utskrivbar STL genom att fånga hela föremålet, bygga en sluten mesh och granska måtten före export. En mesh är ett nät av trianglar som beskriver ytan. STL sparar den formen för vidare arbete i ett utskriftsprogram.
Börja med täckningen. Ett saknat fäste blir inte rätt bara för att programmet lyckas stänga hålet.
Uppdaterad .
I vilken ordning gör du skanningen klar?
Arbeta från insamling till export och stanna när ett steg visar att formen saknas. Då slipper du lägga tid på att laga en fil som behöver en ny skanning.
- Förbered ytan. Föremålet ska stå still och vara rent. Vid reflexer eller luckor hjälper råden för ytor som skannern har svårt att läsa.
- Kalibrera vid behov. Följ skannerns anvisningar om uppvärmning och kalibrering, särskilt när delen ska passa mot något annat.
- Skanna från flera håll. Låt passen överlappa så att samma kännetecken finns i båda. Undersidan behöver ett eget pass om den inte syns.
- Granska punktmolnet. Det är samlingen av avlästa punkter före trianglarna. Saknas en kant eller ett urtag tar du om den delen nu.
- Slå ihop passen och bygg meshen. Sömmar och dubbla ytor tyder på att passen inte ligger rätt mot varandra.
- Rensa varsamt. Ta bort lösa punkter, laga verkliga luckor och förenkla först när hela formen stämmer.
- Granska skalan och exportera STL. Spara också projektfilen så att du kan göra om bearbetningen.
- Granska filen inför utskrift. En testbit av den yta som ska passa kan avslöja fel innan du skriver ut hela delen.
Ett vridbord gör det lättare att samla flera vinklar, men visar inte automatiskt ytan som ligger mot bordet. När du vänder föremålet måste passen fortfarande ha gemensamma kännetecken.
Vilka hål ska du laga och vilka ska vara kvar?
Laga luckor där skanningen missat material, men behåll öppningar som finns i föremålet. Ett skruvhål och en bortglömd undersida kräver olika åtgärder.
En sluten, ibland kallad vattentät, mesh avgränsar en volym. Även en vas kan ha en sådan mesh: väggarnas in- och utsida hänger ihop runt kanten, medan mynningen förblir öppen. Automatisk hålfyllning kan i stället lägga ett lock över mynningen.
Program som stänger meshen skapar nya ytor där data saknas. På en enkel plan botten kan det vara användbart. Vid ett fäste eller en böjd undersida behöver du avläsa formen från en ny vinkel för att veta hur den ser ut.
Meshen behöver också konsekventa normaler, alltså riktningar som visar vilken sida av trianglarna som är utsidan. Kanter där trianglar möts fel kan hindra utskriftsprogrammet från att tolka volymen. Granska resultatet efter varje lagning, och se båda sidorna av modellen innan du raderar brus.
Hur behåller du måtten utan en onödigt tung fil?
Jämför ett känt mått med modellen och minska mängden trianglar utan att sudda ut kanter som behövs. Rätt storlek och mycket detalj är två olika saker.
Vid fotogrammetri, där programmet bygger formen av fotografier, kan du sätta skalan med ett uppmätt avstånd mellan två punkter. Punkterna bör ligga långt isär. Skalningen gör modellen större eller mindre, men återskapar inga detaljer som kameran missat.
Punktavstånd beskriver hur tätt punkterna ligger på ytan. Tätare punkter och fler trianglar ger datorn mer att bearbeta. När utskriften ändå inte kan återge de minsta detaljerna kan en lättare mesh spara tid. Titta särskilt på tunna flikar och skarpa hörn efter förenklingen. Behåll full täthet där ett hål, en passyta eller en kant ska stämma, och förenkla släta ytor som bara ska se rätt ut. Skillnaden mellan noggrannhet och upplösning förklarar varför de två behoven pekar åt olika håll.
Vad behöver du för att komma igång?
Du behöver en skanner, ett program och helst ett vridbord. Ett vridbord för skanner, till exempel Crealitys på 203 × 203 mm, kostar 165 kr inklusive moms. Programmet kan vara skannerns eget eller en app. Apparna är ofta gratis att prova men tar betalt för export: STL Buddy för iPhone och iPad exporterar STL men kräver en betald Premium-prenumeration för fullt utbyte. Artec Studios provversion gäller 30 dagar men låter dig varken spara eller exportera, så den duger för att pröva men inte för att få ut en STL.
Ska du skanna små föremål kan en byggsats för fotogrammetri vara ett alternativ till en skanner. OpenScan är en byggsats med skanningsvolym på cirka 9 × 9 × 9 cm (Mini) eller 18 × 18 × 18 cm (Classic) och gratis molnbearbetning. Tillverkaren anger noggrannhet upp till 0,02 respektive 0,01 mm. Större föremål får du inte plats med, och då behöver du en handhållen skanner.
När räcker STL och när behöver du ett annat resultat?
STL räcker när du behöver formen för utskrift; redigerbara reservdelar och färgade modeller kräver andra steg eller format. En fil som går att öppna är inte automatiskt färdig för sitt ändamål.
Ska du ändra hålavstånd eller bygga tillbaka ett trasigt fäste, använd skanningen som hjälp när du återskapar delen i CAD. För färg behöver exportformatet och mottagarprogrammet stödja färg eller textur.
En mobilapp kan också ge olika typer av resultat. En Gaussian splat återger föremålet visuellt men är inte samma sak som en triangelyta för STL. I appguiden finns hjälp att välja efter exporten du behöver.
Fler frågor om att skanna till STL
Kan jag bearbeta samma skanning igen utan att samla nya data?
Ja, om du har sparat skannerprogrammets projektfil. Då kan du återgå till insamlingen och göra en ny mesh. En exporterad STL innehåller inte automatiskt de tidigare arbetsstegen.
Behöver jag lägga tid på färgmappning när målet är STL?
Nej, färgmappning behövs inte för själva formen. Gör sammanfogningen och meshen klara först. Spara färgarbetet till en separat export om du också vill använda en färgad modell.
